Trettio minuters fiske... Vad skall man säga egentligen. Alla med egna barn förstår mig nog men ni andra? Låt mig säga så här att efter att ha haft en snart treårig dotter och en pojk på nio månader fastspända i en bil i två dygn börjar man fundera på att hugga sig själv i ögat med en gaffel vid nästa matstopp. Nej, skämt åsido. Det var en lång resa men helt klart värt det.
När jag kom upp möttes jag av högsommar, det var ”fiskaikalsongväder”. Och fisket var sinnessjukt. På tre och en halv timmas fiske landade jag två fina flundror.
Mitt Penn Conflict speedjiggingspö tänkt för sej fick kämpa ont för att landa flundrorna.
Och efter det bände vi så mycket torsk i femtonkilosklassen att vi till slut gav upp och begav oss in igen för att vila armarna lite…
