Jag avslutade förr blogginlägget med dessa rader:
Ja, hur går de för dessa herrar!? I skrivande stund är de på havet. Alex och Paul får min telefon att gå varm med bilder på ytterligare + meter sejar. De har blivit helt sålda på sejfiske med lätt utrustning. Här kommer några bilder från den dagen.
Dessa killar lärde sig snabbt att hantera vår båt Rocad på Røsthavet i de ibland tidvis starka strömmarna och hittade de små fläckar som stor sejen gömt sig på. Paul fick nytt PB på sej hela fyra gånger med topp på 114 cm. Under veckan satte de tillbaka 1000 sej. De har aldrig varit med om så bra sejfsike förr och de har fiskat på många andra platser i Norge tidigare. Och en sak är säker. De kommer tillbaka igen!
När fisket är så bra så behöver jiggarna lite omvårdnad säger Paul som plåstrat om sin Sandeel för att kunna ta några fler kast och själv precis svalt en smärtstillande.
Alex startar en av dagarna med att få en hälleflundra och säger:
När dagen börjar med en hälleflundra. Då vet man att fiskedagen kommer bli bra!
Men Alex som först hade tänkt sig mängdfiske på hälleflundra ändrade sig snabbt då sejen bjöd på brutala fighter. Och som han själv uttryckte sig- Fuck the halibut! Coalfishing is the shit!
De har haft en toppen fiskevecka och sista kvällen blir jag, Ella och Björnar inbjudna till deras stuga med en meny bestående av fördrink med chips och whiskydipp, nystekt sej och hälleflundra som smakade fantastiskt. Det blir en tidig kväll då de skulle ta morgon flyget.
Holländska är inget lätt språk. Peter var tålmodig och varje dag fick vi träna på att säga ordet rödspätta som ungefär uttalas såhär: Schjrooolll! och på flygplatsen blir det många avskedskramar och en inbjudan till Holland för riktat fiske på stor abborre, 50+ cm i vinter!
