Team Holland is Back!

Share
Facebook
Twitter
Copy Link
https://rostfishing.com/team-holland-is-back/

Holländarna är tillbaka och förra året var det första gången de kom till campen.

Jag hämtar Alex, Paul, Peter och Adolf i år från flygplatsen och de berättar att siktet nu är inställt på hälleflundra….kanske att de skulle börja med lite sejfiske i alla fall.

Alex Drapers och Paul Rutier.
Förra året blev de super förälskade i sejfisket med lättare haspelspön och det tog inte särskilt lång tid innan de hade nya pb:n.

Givetvis ska det ta några kast på sej även i år men bara för att få fiska av sig lite först.

Vi börjar med att skriva båtkontrakt och går igenom yesfish registrering på kontoret sen går de i väg och packar upp sina resväskor, tacklar spön och äter en bit mat. De har rest i två dygn och är väldigt trötta.

Ny dag och tidig morgon. Jag får ett samtal och teamet vill att jag ska visa dem de “bästa” fiskeplatserna. Jag går igenom och förklarar lite djupare om tidvatten, strömmar och vindriktning som passar till dagens förutsättningar.

Alex och Paul är ivriga och sticker iväg i sin båt och Peter och Adolf är inte långt efter. Lodet kryllar av sej och Alex sveper i väg sitt första kast. Hugget är stenhårt. Den här firren drar mycket lina och spöböjet är något i hästväg! Han kämpar en bra stund innan han får fisken till ytan och han tappar andan när han ser den.
Det är den size han drömt om i flera år och en av anledningarna till att han ville fiska på Røst från första början. Alex har nämligen sökt på internet många gånger efter fiskecamper där det finns stor sej och varje gång kom Rostfishing upp och när han nu landat sitt nya PB förstår han varför de skrivits så mycket om vår camp i många fiskeforum.

Sejen mäter 122 cm och väger 17 kg.

Det tar inte särskilt många kast innan Paul har sin första rediga sej han också.

Än en gång,
nära att de fastnar i sejfisket men när Pauls 100 grams haspelspö böjer sig vid handtaget, ser sin lina försvinna från spolen i rasande fart och nästan tömmer spolen i en rusning…..så


– Pauls hjärtat bultar och han blir lite smått nervös när han ser att snart tar linan slut. Det får honom att glömma allt vad sejfiske heter. Nu handlar det bara om att försöka bromsa spolen så gott det bara går och han hjälper till med sin hand. Alex vevar snabbt upp och kastar sig på ratten och börjar köra. Paul vevar så fort han bara får en möjlighet att hämta hem lite lina och efter en stund får de fisken lodrätt vid båten och kan sätta press.

Det roliga i detta är att Paul frågat mig tidigt på morgonen samma dag om jag tror hans 100 grams spö kan hålla för en hälleflundra….jag minns att jag svarat honom något i stil med att;
– du kommer nog att ha att göra en bra stund. Men våga och vinn!

Paul vinner fighten och landar sin mörka skönhet.

Hon mäter 122 cm och en lycklig Paul beundrar henne en kort stund innan han återutsätter henne.

Peter och Adolf
De struntar i sejfiske och nöter efter hälleflundra.

Och medan Alex och Paul swishar förbi dem på väg till nästa fiskeplats står Peter och fotograferar Adolfs första flundra för dagen men denna story slutar inte här fast fortsättning kommer först i nästa blogg 😉

Untitled-1
Artikel skriven av Ella